Rasismen finns inte bara i Skåne och det är inte bara Sverigedemokraternas politik som gör att den lever vidare. Rasism finns i hela det svenska samhället på alla samhällsnivåer och det är det som jag tycker gör det läskigt. Problemet är inte bara de som öppet uttrycker rasistiska åsikter, genom att inte göra någonting alls kommer rasism också fortsätta vara ett strukturellt samhällsproblem. Att sitta hemma och känna sig nöjd för att man inte röstade på Sverigedemokraterna räcker inte, alla måste agera.
Därför är Ungdom Mot Rasisms kampanj så himla viktig, hela samhället måste ta debatten. Vad kan man då göra? Som individ tror jag det viktigaste är att man vågar ifrågasätta sina egna och andras fördomar, för alla har fördomar. Rasistiska värderingar som uttrycks är många gånger omedvetna, att du reagerar då du stöter på dem i vardagen är därför otroligt betydelsefullt. Många gånger är personen som på något sätt uttryckt sig rasistiskt inte ens medveten om det. Men också föreningslivet har ett viktigt ansvar i arbetet mot rasism, för rasismen finns även där. Överallt handlar det om att ifrågasätta de strukturer och normer som ger upphov till rasism vare sig de finns i skolan, i föreningen, på arbetsplatsen eller inom politiken. Fokus måste också ligga på lösningar - hur ska vi arbeta mot dessa strukturella problem? Och viktigast av allt - vilken ideologi och politik ska vi arbeta för?
Precis som alla andra har jag också fördomar, som när jag minst anar det dyker upp i huvudet. Men om jag inte vågar ifrågasätta och problematisera dem har jag inte bidragit till att ta debatten mot rasism. Antirasism är något som berör oss alla och därför något vi alla måste arbeta för. Det räcker inte med att förlita sig på att andra agerar, utan alla måste ta debatten mot rasism. Jag har gjort det, har du?
Hannah Wiklund