Salem i Gamla Stan

Nu till helgen genomförs en stor och mycket uppmärksammad nazistdemonstration under parollen ”Stoppa svenskfientligheten – till värn för norden”. Demonstrationen genomförs mitt i centrala Stockholm imorgon lördag med utgångspunkt på mynttorget i Gamla Stan.

Inte mindre än fyra motdemonstrationer kommer att anordnas av i tur och ordning ”Stoppa nazisterna aktivt ickevåld” ”vi är 94 %” "LO distriktet i Stockholms län” ”Ljudiska konspirationen”.

Ungdom Mot Rasism arrangerar inte någon motdemonstration, vare sig riksorganisationen eller någon av dess lokalföreningar. Vi är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation och vi ägnar oss dagligen åt att bekämpa rasismen; på skolor, inom politiken och på nätet. Ungdom Mot Rasism anser att det är av stor vikt att även bemöta de konkreta, synliga företrädarna för rasismen som kommer synas i centrala Stockholm på lördag men är inte arrangör av någon manifestation. Detta beslut går i linje med de vi fattat kring deltagande i Salem och motdemonstrationerna i samband med moskébygget i Göteborg i våras. Vi vill dock självklart uppmana alla antirasister att demonstrera och visa sitt motstånd mot rasism nu på lördag.

Det är av mycket stor vikt för antirasismen i Sverige att motdemonstrationerna genomförs utan användandet av våld. Antirasism är att handla, att aktivt ta ställning mot rasism, men det är också att ta ställning för ett samhälle fritt från rasism. Ett ställningstagande för demokrati och mångfald. Ett ställningstagande som med självklarhet utesluter möjligheten att använda våld som en metod att nå sina syften. Bär med er detta imorgon!

Anton Landehag/

Ordförande Ungdom Mot Rasism

Hota till tystnad

Det är lätt att fly in i sin egna bubbla och installera trippla lås på dörren när telefonen gång på gång ringer och en man i andra änden av luren berättar på vilket sätt du ska bli sönderslagen, dödad och våldtagen utanför adressen du bor på.

Tidigare i veckan skrev DN om sajten Avpixlat.info. I artikeln lyftes det i ett kort parti vad som händer med dem som blir avpixlade. Tyvärr var detta stycke alldeles för kort. Vi på Ung&Dum vill lyfta detta ännu mer och peka på det uppenbara sambandet mellan att bli publicerad på avpixlat och den våg av hot som följer. Vi kan självklart inte svara för alla, men vi kan berätta vilka konsekvenser deras publicering om oss har fått.

Ung&Dum jobbar antirasisitiskt genom att synliggöra vithetsnormen, alltså att se vilka fördelar du får om du uppfattas som etnisk svensk. Vilken makt som kommer om du uppfattas som vit i Sverige. Det handlar att som vit vara medveten om vilken maktposition du automatiskt har och vilka fördelar du får. Det handlar inte om att utrota vita eller skuldbelägga, utan medvetandegöra så att vi tillsammans kan jobba för ett mer öppet samhälle där din hudfärg varken innebär för- eller nackdelar.

Den 23 november publicerade vi en kort info-film som beskriver hur vithetsnormen fungerar. Filmen låg okommenterad på vår youtubekanal i fem dagar. Den hade ungefär 80 visningar när Avpixlat sent på kvällen den 28 november publicerade filmen på sin sajt.

Filmen är nu uppe i över 9 000 visningar och har mer än 250 kommentarer, nästan uteslutande aggressiva, hånfulla och rasistiska. Kommentarerna och visningarna är en sak. Det som har blivit långt mycket värre är de hotfulla mejl och telefonsamtal vi, våra avsändarorganisationer och aktiva barn och unga i projektet har mottagit.

Vi diskuterar gärna olika synsätt och perspektiv. Vad vi aldrig kommer att acceptera är hot. Att få mejl där det står att vi borde dö, att vi ska våldtas, straffknullas eller på annat sätt skadas. Att vi ska se upp när vi går hem från jobbet. Att våra nära och kära hotas. Att våra utbildare och ambassadörer får motta hotfulla telefonsamtal och mejl. Det kommer vi aldrig att acceptera.

Vi har jobbat antirasistikt och pratat om vithetsnormen sedan projektet startade i maj 2010. Vi har publicerat en rapport, arrangerat seminarium och publicerat flertalet blogginlägg där vi pratar om vithetsnormen. Vi har medverkat i flertalet radiointervjuer, blivit omskrivna i flera tidningar och publicerade på flertalet bloggar. Innan publicering på Avpixlat hade vi inte mottagit ett enda hot. Alla de hot via mejl och telefonsamtal vi nu mottar började efter publiceringen. Det är alltså konsekvenserna publiceringen fått.

De som läser inne på avpixlat har som strategi att hota folk till tystnad. Det är något som inte framkommer tillräckligt tydligt i veckans artikel som publicerades i DN. Det är en viktigt aspekt som måste diskuteras.

Den antirasistiska rörelsen kommer inte att tystas. Ganska snabbt är tanken på trippla lås främmande och ett inslag i ens bild av samhället som inte rimmar vackert. Ung&Dum gör tummen ner för icke-demokratiska metoder och kör slutspurt på sitt val, där barn och unga under 20 år, oavsett åsikt, bjuds in för att rösta på sina viktigaste politiska frågor.

Gör din röst hörd i Ung&Dums Val, rösta innan den 11 december på www.ungochdum.se/valet

//

Olof Svensson

Projektledare Ung&Dum

Det finns inga invandrare

När jag träffar en ny människa brukar jag fråga vad hon kommer ifrån. Vissa tycker att det är oartigt eller ”smygrasistiskt”, ungefär: jaså du är polack? Är det din mamma som städar i skolan? Är det din bror som gör inbrott i grannskapet? Men jag gör det inte för att antyda något. Jag vill veta. Inte så mycket var personen i fråga kommer ifrån, utan ifrån vad. Det är historien jag vill höra, inte namnet på platsen.

När jag själv levde utomlands var det min favoritfråga att svara på. Det var underbart att berätta om Sverige. Det gjorde att jag blev en individ med en historia och inte bara en utlänning. En nybliven del av gruppen, samhället och landet fastän jag fortfarande fick vara mig själv. Jag blev delaktig. Jag blev integrerad.

Samtidigt fanns hela tiden en gnagande rädsla där. En rädsla för att förlora min kultur, min personlighet, min tillhörighet. Men jag bestämde mig för att lära mig om det nya landets politik och historia samtidigt som jag höll koll på vad som hände hemma. För första gången deltog jag i nya, till synes bisarra högtider samtidigt som jag hjälpligt improviserade några svenska. Jag bar med mig mitt svenska arv samtidigt som jag törstade efter att lära mig nya saker.

Dock vore det löjligt att inbilla sig att jag bara har mig själv att tacka för min integration. Att säga åt folk att skärpa sig och lära sig mer om Sverige är inte hur man skapar en känsla av gemenskap. Det var ju aldrig jag som självmant började basunera ut min historia och fick alla att lyssna. Det var människorna som ställde frågorna som ville ha mig med. Tack vare det fick jag en chans att visa vem jag var. En chans att bli människa istället för ett hopkok av föreställningar och påstådda sanningar om gruppen jag tillhör.

Därför måste man förstå att det inte finns några finnar, irakier eller några andra invandrare i Sverige. Det finns individer med olika livshistorier och olika kopplingar till den grupp man anses tillhöra. Men att inte prata om ens ursprung och ens förhållande till det vore som att låta bli att gå till doktorn för att det är pinsamt. Skadligt i det långa loppet. För ursprunget kommer alltid att påverka ens självbild och det går inte att tiga bort problem. Det är genom intresse som man integrerar och genom förståelse som man förenar.

Emellertid är det lika naivt som dumt att tro att alla är likadana. Någons förflutet kanske gör för ont för att prata om medan någon annan kanske är rädd för att bli stämplad som något den personen inte är. Men man måste våga fråga. För det är ”alla är likadana-tystnaden” som leder till spänningar och missförstånd. Men ingen är likadan och därför finns det inga dom och vi i ett jämställt samhälle. Alla finns och alla har sin gemenskap i alla andra. Jag tror på en högljudd narrativ integration, inte på en ”hålla-för-ögonen-assimilation”. Så ta mod till dig och fråga, förstå och förena.

/Victor Lützow

Victor skrev den här krönikan på utbildningen Skriv vad du tycker! som han deltog i. Utbildningen arrangerades i samarbete av Allmänna Arvsfonden projekten Yttrandefri och Ung&Dum.

Är svenskhet endast för vita?

Idag skriver DN tillsammans med EXPO en artikel om Politiskt Inkorrekts ersättare Avpixlat. En av de som intervjuas i artikeln är Mats Dagerlind som är det enda kända namnet från Politiskt Inkorrekt. Utöver att han numera skriver för Avpixlat sitter han med i SD kurrirens redaktion, alltså Sverigedemokraternas egna medlemstidning. (Vi har tidigare skrivit om när han jämför den nazistiska Salemmarschen med sorgemanifestationerna för Utoya)

DN skriver bland annat om påståenden att Svenska medier använder sig av så kallad vitpixling när de anonymiserar bilder med människor som är mörkhyade. Det vill säga, gör personerna på bilderna vitare när de anonymiseras. DN skriver även att Mats Dagerlind säger att Aftonbladet misstänkliggör svenskar genom att ”vitpixla”.

Det intressanta med detta är två saker:

1. Mats Dagerlind erkänner och anser att människor och grupper kan bli misstänkliggjorda och utpekade. Det är väl ungefär vad många av oss har försökt berättat för rasister ganska länge. Så det är ett intressant spår som Dagerlind är inne på som faktiskt erkänner att medier genom bildsättning eller signalement som nämns i artiklar utan fog, kan misstänkliggöra hela grupper.

Anledningen till att medier anonymiserar bilder är för att misstänkte, men ännu inte dömda, inte ska pekas ut som brottslingar. Om en bild anonymiseras så spelar det väl knappast någon roll om retuscheringen görs ljusare eller mörkare. Kanske borde människor helt enkelt försöka sluta med att dra slutsatser av en redigerad bild på någon som inte dömts för ett brott.

2. Han verkar ha en riktigt unken syn på vem som kan vara svensk. Tydligen måste en svensk enligt Dagerlind vara vit. Det är den enda rimliga slutsatsen av att han anser att det är just gruppen svenskar som misstänkliggörs genom att en en misstänkt gärningsman framställs som ljushyad. Han säger inte att ljushyade människor misstänkliggörs utan just svenskar. Medan vi får förmoda att människor med mörkare hud inte kan passa in Dagerlinds mall för vem som är svensk.

Frågan är vad det säger om Sverigedemokraternas bild av vem som kan vara svensk. Dagerlind jobbar trots allt för dem.

En sista sak som är intressant är hur Dagerlind resonerar kring att Avpixlat inte har en ansvarig utgivare:

"Avpixlat skulle bli dränkta i förtals- och hets mot folkgruppsanmälningar. Risken är att sverigedemokrater inte skulle behandlas korrekt och att om vi hade en sådan så skulle ansvarig utgivare sitta i fängelse hela tiden"

Dagerlind erkänner med andra ord att det som skrivs på Avpixlat med stor säkerhet bryter mot den lag vi har mot hets mot folkgrupp, dvs misstänkliggör och hetsar mot hela grupper av människor, och att de gärna förtalar människor på bloggen Avpixlat. Det om något är väl en ganska öppen rasism? Det är också han som nämner Sverigedemokraterna i sammanhanget..

Niclas Persson

Styrelseledamot, Ungdom Mot Rasism

SVT får kritik från krigsförbrytartribunalen i Haag

Denna vecka får vi veta att SVT fått kritik från internationella krigsförbrytartribunalen i Haag efter deras sändning av en omdebatterad dokumentärfilm som behandlar folkmordet i Srebrenica. Eller snarare inte behandlar det.

Det är den norska dokumentärfilmen "Staden som offrades" som redan efter sändning i Norge mött starka reaktioner. Bland annat skrev norska helsingforskomittén ett långt och kritiskt brev om hur dokumentären skildrar folkmordet på muslimer i Bosnien 1995. NRK anmäldes även till den norska motsvarigheten till Granskningsnämnden och fick kritik för bristande pressetik då kända fakta utelämnades. Efter sändning i Dokument inifrån den 28 Augusti får nu också SVT kritik, från internationella krigsförbrytartribunalen i Haag.

Filmen lovade nya fakta

Dokumentärfilmen lovar nya fakta runt massakern som skedde 1995 i Bosnien, men som enligt många vilar på ytterst tvivelaktig grund. Bland annat påstås det i dokumentärfilmen att det var den bosniska sidan som genom angrepp på flera byar ska ha provocerat och tvingat den serbiska sidan att inta staden Srebrenica. Ingenstans i filmen nämns det att den serbiska ledaren Radislav Kristic dömts för brott mot mänskligheten efter folkmordet i Srebrenica då 8000 människor berövades livet.

Anmärkningsvärt av SVT att sända

Det är anmärkningsvärt hur SVT kan sända en dokumentär som redan mött stark kritik och som de borde veta är starkt ifrågasatt. Dokumentärens budskap går stick i stäv med den bild som fastställts av FN och domstolen i Haag. Det är tydligt att SVT brustit i sitt ansvar att vara opartisk och att de gett en partisk skildring företräde framför den version som är internationellt vedertagen. Framförallt då fakta om folkmordet och domar i krigsförbrytartribunalen i Haag utelämnas. Att välja bort fakta relevant i sammanhanget kan aldrig ses som en del i SVTs uppdrag.

Eva Hamilton som är VD på SVT svarar på kritiken:

"Den norska dokumentären 'Staden som offrades' som vi sände tidigare i höstas bidrar ytterligare till att problematisera det folkmord som ägde rum i Srebrenica."

och vidare:

"Det ingår i SVT:s uppdrag att ständigt försöka bidra med nya perspektiv, nya skärvor av kunskap. Även om det blir extra ömtåligt när konflikterna inträffat så nyligen i historien att det finns många människor som själva har upplevt grymheterna."

Det SVT misslyckas med att se är att de genom att sända dokumentärfilmen tar ställning mot fakta som fastställts inom FN och av en lång process i domstolen i Haag. Det är problematiskt när SVT känner ett ansvar att ifrågasätta dessa organ och att skapa sig en helt egen bild av historien. Att ha en kritisk hållning är såklart viktigt, men att öppna dörren till att ifrågasätta folkmord och kunskap fastställd genom FN rapporter känns som något större.

Anton Landehag, ordförande för Ungdom Mot Rasism skriver på Newsmill om hur svenska medier misslyckas med att bemöta rasismen i samhället. Att de enda gångerna frågorna lyfts upp är då medierna själva slipper ifrågasätta och granska samhället på allvar.

Nu verkar det däremot som att SVT vill problematisera lite väl mycket och välja bort fakta i en strävan efter "en skärva kunskap". Det hela verkar ganska motsägelsefullt.

Niclas Persson

Styrelseledamot, Ungdom Mot Rasism

Läs även:

SVT Debatt: SVTs visning av Stadens om offrades är ett brott mot sändningstillståndet | Expressen debatt: Jasenko Selimovic: Sanningen som offrades av SVT | SVT: Starka reaktioner på film om Srebrenica | Eskilstuna Kuriren: Alex Voronov: SVT sprider lögner om Srebrenica | Uppsala Nya Tidning: Ida Dzanov: Osann skildring av Srebrenica i SVT

och en rasist är en rasist.

Den Sverigedemokratiske kommunpolitikern Annika Rydh från Älmhult anser att människan kan delas in i raser efter färg och att det inte är nedsättande att säga neger.

"-Det ska ju inte vara ett skällsord att bli kallad neger. Det finns ju den röda rasen, den gula rasen och jag är ju av ett vitt ursprung. En neger är en neger, inget nedsättande"

Inte bara visar Rydh okänslighet kring användandet av ord som neger och att människor kan känna sig kränkta när någon kallar dem neger. Hon menar även på fullt allvar att det finns fler mänskliga raser där några är röda och några är gula.

Resten av världen som lämnat rasbiologin bakom sig vet att forskning säger att det bara finns en enda ras av människor. Att det numera är allmän vetskap att människors arvsmassa är så lik över kontinentsgränserna att du förmodligen har fler gener gemensamt med en person på andra sidan jordklotet än med någon av dina grannar. Det existerar helt enkelt ingen "vit", "gul eller "röd" ras, utan bara en ras av människor som vi alla tillhör.

Vad vi från Ungdom Mot Rasism vill ha sagt om Annika Rydh är att en rasist är en rasist, det är inget nedsättande. Det är bara ett faktum.

/Niclas Persson
Styrelseledamot

Fler som rapporterar: SVT | Smålandsposten | Expressen | Nyheter24


EDIT: Nu har jag nog gjort mig skyldig till omvänd rasism enligt Rydh som menar i ett blogginlägg att de som liknar SD vid rasister eller kopplar deras antimuslimska grund till terroristen i Norge håller på med omvänd rasism. Där skriver hon:

"Man utmålar oss även som de värsta rastister och liknar oss vid massmördaren i Norge! Är inte detta en form av omvänd rasism?"

Intervju med Västerås lokalgrupp

Ni har förhoppningsvis läst intervjun med Borås lokalgrupp, nu är det dags för nästa! Näst på tur står Västerås lokalgrupp som funnits i snart ett år. I slutet av november 2010 hade lokalgruppen sitt första möte och anledningen till det hela berodde på Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Lokalgruppens förra ordförande, Tilda Landehag (numer aktiv i Nätverksgruppen), erövrade en bänk i Västerås efter beskedet om att SD fått över 4 % i valet. Ljudligt proklamerade hon det antirasistiska budskapet för folkmassan som samlats på stan och började samla in potentiella och intresserade medlemmar för att starta en lokalgrupp under Ungdom Mot Rasisms vingar.

Jag frågar Hannes Furia vad just Västerås lokalgrupp är bäst på eftersom jag hört att de har haft många olika aktiviteter för sig på bara knappt ett år.

-Det vi är bäst på går i mångt och mycket ihop med det vi gjort under året. Vi är en musik- och kulturälskande skara. Det finns spontaniteten, kreativa idéer och en känsla av ett samhällsansvar, svarar Hannes.

Han berättar att lokalgruppen består av en större del personer som sedan tidigare känner varandra och därför är en stor del av gruppdynamiken redan stabil och bra. Han tycker inte att det finns någon rädsla för att ifrågasätta på samma sätt som det kan finnas i en mer löst baserad grupp.

- Det gör även kontakt mellan våra mest aktiva medlemmar desto mer naturlig och frekvent, menar han.

Kan du berätta mer om vad för olika arrangemang och aktiviteter har ni haft för er och jobbat med under året som gått?

- Det här året har vi gjort två saker huvudsakligen: En väldigt lyckad spelning ("Ett jävla spektakel") med lokala band och gycklarshow, där vi passade på att värva medlemmar och göra oss ett namn både bland de lite yngre medlemsantalen och uppåt.

Hannes fortsätter berätta om "Manifestation för mångfald och demokrati" som de anordnade den 22 september med anledning av terrordåden i Norge. – Vi passade på, som icke partipolitisk aktör, att samla lokala representanter för ungdomspolitiska förbund i ett uppmärksammande av händelsen. Det hölls tal, inte bara från ungdomsförbunden men även vår alldeles egna Anton Landehag (reds.anm: Anton är ordförande för Ungdom Mot Rasism).

Samtidigt arrangerade de underhållning med musik och dans, sålde fika och pengarna de fick in gick till uppbyggnadsarbetet av Utøya. De fick dit media, bland annat TV4:s lokala nyheter skickade dit reportrar som rapporterade om arrangemanget. Lokalgruppen kom med i ett nyhetsinslag med både intervju och bilder.

- Det var viktigt för oss inte bara att uppmärksamma denna händelse, utan att dessutom få med flera politiska aktörer som annars står emot varandra, för att visa att det finns vissa grundläggande värderingar som går igen människor emellan, oavsett deras annars tydliga ideologiska skiljaktigheter. Detta är vi oerhört glada att vi lyckas påvisa, inte minst för dem, säger Hannes.

Att synas i media, är det något som är viktigt för er när ni försöker nå ut med ert budskap och marknadsföra era arrangemang & hur tänker ni kring det?

- Media kan och ska alltid användas när man vill nå ut till allmänheten i någon större utsträckning. Att synas i media hjälper oss att nå ut med vad vi gör till de som vet minst om oss. Det innebär att de också kan vara på plats vid våra arrangemang och delta. Att synas i media upplever jag som en stor hjälp. Det är svårt att själva göra samma insats och nå ut till potentiella deltagare. Det är en ovärderlig som metod för att lyckas framföra sitt budskap. Vi har själva jobbat mycket med att få synas i media och var till och med första inslag hos TV4 Västmanland med anledning av vår manifestation.

Om ni skulle ge 5 tips till en annan lokalgrupp, vad skulle det vara?

1. Vad du än gör, så kommer du göra det utifrån dig själv. I min mening innebär detta att alltid börja med sig själv innan man blickar utåt med någon form av opinionsbildning. Läs på där du vet med dig att du inte vet tillräckligt! Ungdom Mot Rasism har många bra resurser och tips på vart du hittar det du behöver veta vad gäller frågor om rasism och allt annat användbart.

2. Sätta upp tydliga och gemensamma mål för vad ni vill åstadkomma lokalt och även hur ni vill genomföra dessa mål. Ta upp den frågan så ofta det behövs till ni har en klar idé, det hjälper.

3. Kommunikation. Glöm inte att ni är en grupp. Vikten av att se till att man kommunicerar effektivt, både mellan mötena och under dem är oerhört viktigt för att er insats ska bli värd mödan. Se till att få svar på funderingar och lösa trådar.

4. Vem? Vad? När? Går in i föregående punkt, viktig nog för att ha en egen. Man måste vara särskilt tydlig med exakt vad som sagts när något bestämts och vem som ska göra det. Notera! Se då till att arbetsfördelningen är rättvis och realistisk. Annars finns alltid risken att några få gör mest, vilket man bör undvika inom en grupp som vill framåt.

5. Om ni kommit igång med den mer grundläggande strategin och saker och ting börjar falla på plats med någon form av aktivitet, får man återigen inte glömma bort hur media kan hjälpa er att få fram era idéer och att de kommer uppmärksamma vad ni gör. När ni lyckas fånga dem en gång och allmänheten uppskattar ert direkta engagemang kan ni lita på att tv-kanalen, tidningen, radiostationen gärna kommer tillbaka nästa gång.

Författare: Ebba Friberg, styrelseledamot Ungdom Mot Rasism

Utoya och Salem, samma sak eller inte alls?

Det hela började med att sverigedemokraten Erik Almqvist rasade i ett inlägg på sverigedemokraterna.se över att Vänsterpartiet tillsatt en ny pressekreterare. En anledningen är att personen i fråga varit engagerad mot det nazistiska jippot Salemmarschen.

Almqvist bevisar att det finns fler partier i riksdagen som gärna reviderar historieboken och beskriver Salemmarschen som "en minnesmanifestation för en ung nationalistisk pojke som, på dagen 8 år tidigare, mördades på platsen av ett invandrargäng." Detta är visserligen sant (om man då alltså vill kalla en uttalad nazist för nationalist, vilket Almqvist kallar sig själv). Det Almqvist väljer att inte nämna att det är nazister som gått i spetsen för manifestationståget.

Det är alltså en minnesmanifestation som kidnappats av den nazistiska rörelsen, och av människor som inte har en personlig koppling till offret som utnyttjar dennes död.

2003 hölls bland annat ett tal av Magnus Söderman, en av ledarna i Svenska motståndsrörelsen, där han sa: "Jag har inte kommit hit för att sörja. Jag har inte heller kommit hit för att tala om sorg. Jag har kommit hit för att klargöra att sorgens tid är över och att det totala motståndets tid är inne."

Almqvist lyckas alltså att skönmåla en samling nazister som pratar om att starta krig istället för att sörja som en enkel sorgemanifestation för en nationalistiskt inriktad pojke.

Förövrigt finns det ett bra inslag från P3 dokumentär om Salemmordet.

Jämförs med massakern på Utoya

Efter reaktioner på twitter där skönmålningen kritiseras väljer SD-kurirens chefredaktör Mats Dagerlind (tidigare medarbetare på Politiskt Inkorrekt som numer ersatts av avpixlat.org) att uttala sig. Han mer eller mindre jämför Salemmordet med massakern på Utoya.

Som svar på en tweet om att Salemmarschen är ett arrangemang för nazister skriver han:

"Kallar du sorgemanifestationerna för offren på utoya för 'kommunistjippon' också?"

Dagerlind får medhåll av en liten nätmobb som skriver saker som "killen dog för sina åsikter", "är man nazist om man upprörs av mordet på en ung kille?" och de som vill likställa det hela med massakern på Utoya.

Masakern på Utoya var politik

Först och främst ska vi vara mycket tydliga med att den massaker som Anders Behring Breivik utförde på Utoya var politiskt motiverat. Han valde att döda 63 unga människor för att de tagit ställning politiskt och blivit medlemmar i Socialdemokraternas ungdomsförbund AUF. Han gjorde det för att han var motståndare till ett samhälle som präglas av mångfald.

Mördades för att han slog en tjej

Salemmordets offer var visserligen en aktiv nazist men i polisens utredning (som vi får ta del av i p3 dokumentären) finns inget som tyder på att mordet var politiskt motiverat. Polisen menar att den främsta anledningen till dödsmisshandeln av Daniel Wretström skedde var att han ska ha slagit en tjej. Att slå tjejer kan man ju lite raljerande ifrågasätta om det är ett politiskt ställningstagande, men faktumet är att det endast är en myt att han dog för politiken han stod för.

Mordet är självfallet otroligt tragiskt, men än mer tragiskt och perverst är hur den nazistiska rörelsen skapat sig en martyr och försöker politisera något som aldrig handlat om politik. De myntade i samband med mordet begreppet "svenskfientliga våldet" som även Sverigedemokraterna gärna använder, trots att det växt fram ur en rörelse de inte vill förknippa sig med.

Talen gick från sorg till hat

Att påstå att salemmarschen är en enkel sorgemanifestation är en grov överdrift då den aldrig letts av personer som stod Wretström nära. Familjen har sedan några år tillbaka tagit avstånd till hur marschen anordnas i Daniels namn, då sorgen fått lämna plats för att ersättas av hårdföra tal om politik av erkända nazister.

Manifestationer till minne av Utoyas offer däremot leds och arrangeras många gånger av människor som har en personlig relation till något av medlemmarna i AUF som fick sätta livet till, eller som befann sig på ön. Det är manifestationer som möts av stor politisk enighet då dådet var politiskt motiverat och således redan från början handlat om politik.

Erik Almqvists skönmålning av Salemmarschen får vi anta är ett försök att närma sig de nationalister som inte har problem med nazister och som gärna besöker deras tillställningar.
Mats Dagerlinds jämförelse mellan den nazistiska Salemmarschen och manifestationer till stöd av Utoyas offer vet jag inte alls hur vi ska ta. Kanske att han är ett respektlöst svin.

Trots att massakern på Utoya är ett resultat av den antimuslimska miljön så är det förvånansvärt ofta som sverigedemokrater och andra inom denna rörelse använder den för att stärka sin egen martyrroll. Det är alltid mest eller åtminstone lika synd om dem själv som offren på utoya.

Den irriterade antirasisten
Niclas Persson

PS. kolla in To Oslo, With Love - en nordisk dialog efter händelserna på Utoya som arrangeras till helgen.

Ted Ekeroth och Ilmar Reepalu

Ted Ekeroth skrev igår på sin blogg, som lägligt har namnet tedekeroth.se, om Reepalus förslag om tillfälliga medborgarskap.
Även om SD tidigt uttryckte stöd för förslaget anser Ekeroth att detta inte är nog då människor som tänkt begå brott i sådant fall bara väntar ut det tillfälliga medborgarskapet och därefter begår det brott man tagit sig hit till Sverige för att begå.
Ekeroth vill istället att man skall skärpa invandringen och att man helst skall bo i Sverige i 10-15 år innan man kan börja tala om medborgarskap.

Eftersom ”invandrare” enligt Ekeroth begår en stor del av brotten i Sverige.

För det första är det ett problem i beskrivningen ”invandrare” för redan där har vi en formulering som gör det omöjligt för en person som kommit till Sverige under ett senare skede att inbegripas i begreppet ”svensk”. Genom att använda termen ”invandrare” klumpar du ihop alla som tillkommit till Sverige under senare tid, oavsett bakgrund.
Det är ett begrepp som har en problematik, hur kan man vara en invandrare när man inte vandrar in någonstans längre, har du kommit till Sverige och gått igenom byråkratin kan du omöjligt fortsätta vara en ”invandrare”.
När blir du svensk?

Dessutom, om vi skall underhålla oss med att följa Sverigedemokraternas definitioner så är det en majoritet av ”invandrarna” som aldrig misstänks för något brott, ska vi underhålla oss med Sverigedemokraternas definitioner så begås en majoritet av alla brott av ”Svenskar” (personer med två svenskfödda föräldrar) och ska vi följa Sverigedemokraternas retorik kan vi lika gärna låsa in alla män eftersom att 91% av de sexuella brott som begås har män som förövare.

Det skulle aldrig vara politiskt gångbart, Dessutom skulle det ses som kollektiv bestraffning vilket är brottsligt i Sverige, men ändå är det en princip som genomsyrar Sverigedemokraternas politik.

Ekeroth avslutar sitt inlägg med att skriva:

”Vissa invandrargrupper och kulturer är mer benägna att begå brott än andra. Det mest rimliga är att vi börjar i den änden…”

Tänk att ett citat kan vara säga så mycket men egentligen inte säga någonting alls.

En kontring:
”Vissa människor är mer benägna att begå brott än andra. Det mest rimliga är att vi börjar i den änden”


Läs hela Ekeroths inlägg här

Läs mer om Reepalus förslag här

Hjalte Lagercrantz
Projektledare Kultur Mot Rasism
kulturmotrasism.com

Hjalte och Niclas går på EXPO-akademin

Sedan i början av september har två av våra medlemmar Hjalte och Niclas gått i skola uppe i de norrländska skogarna i en liten ort som heter Vindeln. Folkhögskolan på orten har tillsammans med stiftelsen EXPO skapat en projektledarutbildning för antirasister som de nu går.

- Utbildningen här på Expo-akademin ger oss en grund att stå på när det gäller kunskap om den högerextrema rörelsen och låter oss deltagare driva ett eget projekt som vi brinner för, säger Hjalte Lagercrantz

Hans eget projekt som heter kultur mot rasism bygger på att skapa en bok med olika kulturinslag för att bredda begreppet antirasism.

- De första veckorna med föreläsningar på skolan är slut och vi börjar nu med åtta veckors praktik. Jag kommer att ägna mycket tid åt att skaffa finansiering till min bok och att leta upp människor som vill delta i projektet, säger Hjalte.

Under studietiden på EXPO-akademin har deltagarna fått möta flera kända föreläsare. Bland annat Alexander Bengtsson från EXPO (som förövrigt fått pris som årets folkbildare) och Frida Metso från FARR (Flyktinggrupperna- och asylkomitternas riksråd) har delat med sig av sin kunskap.

- Det är duktiga föreläsare som kan mycket om den främlingsfientliga miljön, de vet hur man tar debatten och de har en hel del kunskap och konkreta tips att dela med sig av, recenserar Niclas Persson de olika lärarna. Enligt Hjalte är det näst bästa med utbildningen den snygga tröja som han stolt visar upp.

Niclas har valt att spendera sin praktik på Ungdom Mot Rasisms kansli i Kristianstad där han bland annat skall underlätta spridning av organisationens vision och värdegrund samt ge hemsidan en översyn.

- Nu när vi tagit fram en antirasistisk värdegrund som bygger på demokratiska arbetsmetoder så kommer det viktiga arbetet med att se till att den sprids till fler och blir tillgängligt för alla, säger Niclas Persson entusiastiskt.

Bara om man tittar till Niclas och Hjaltes projekt kan man se vilka olika möjligheter till praktik som finns, tittar man runt ännu mer i klassen kan man hitta en uppsjö av olika projekt. En klasskamrat ska praktisera på de antirasistiska filmdagarna i Malmö, en ska arbeta med antirasism inom scouterna, tre ska åka ut med facket och Expo på skolor. En klasskamrat ska göra en dokumentärfilm, en annan ska arbeta mot riksdagspartiernas ungdomsförbund och en ska arbeta med antirasism på sin gamla skola.

- Möjligheterna är många, hade jag kunnat så hade jag även sökt till nästa termin, säger Niclas och Hjalte nickar instämmande.

Tycker du det ser ut som Hjalte och Niclas haft det bra och är intresserad av att gå EXPO-akademin?
Kursen är en termin och har ny start till våren. Under utbildningen har du

rätt till studiemedel från CSN. Du kan läsa mer om kursen här.

Den senaste tiden har en rad frågor dykt upp som är intressanta och relevanta att ta upp till debatt, inte minst här på tadebatten.nu. Det här blogginlägget försöker samla en del tankar och funderingar kring de senaste veckornas frågor och debatter.

Fazergate
För snart en månad sedan, den 13 september skrev Patrik Lundgren en krönika i Helsingborgs Dagblad har en klassisk svensk debatt om rasism rasat. Temat för debatten, har som ni säkert känner till, inte varit den ”vardagsrasism” som Patrik Lundberg skriver om i sin krönika, utan istället på Fazers godispåse ”Kinapuffar”.

När Fazer snart efter krönikans publicering gick ut med att den nidbild av en kines som sitter på påsen ska tas bort var bollen i rullning. Aftonbladet konstaterade att ”Kinesen ska bort från Kina” och Expressen hakade på.

Något återkommande i svensk media är att rasism uppmärksammas ytterst sällan på initiativ från media. De få gånger ämnet behandlas är det i form av debattartiklar från utomstående skribenter. Ibland rycker dock den tredje statsmakten ut för att hårdgranska den svenska rasismen. Dessa få specifika fall verkar av någon konstig anledning främst handla om godis eller uppträdanden, tänk Nogger black och Hallands nation i Lund.

Aftonbladets Elin Grelsson skriver i en krönika att kinapuffarna är en viktig skitfråga. Hon menar att ”människor som gärna ser sig som öppna och fördomsfria” påminns om att hålla sig vaksamma och inte falla in i fördomar och tunnelseende. Hon argumenterar för att personer som tillhör normen, ”en vit svensk” enligt Grelsson, aldrig har rätt att definiera vad som är kränkande.

Om det enda sättet att uppmärksamma och förändra normer och strukturer i samhället är att de som utsätts för kränkande behandling säger ifrån kommer inte mycket hända. Det är att förflytta ansvaret från den ”öppna, fördomsfria och vita svensken” till de avvikande, de som är utsatta. Men ansvaret för att motverka rasism i samhället kan inte placeras endast på utsatta grupper av människor.

Patrik Lundberg är inte ensam. Det finns inte en berättelse om högst påtaglig självupplevd rasism i Sverige, det finns tusentals. Svensk media har ett ansvar att granska det svenska samhället och ifrågasätta företeelser i detta. Detta ansvar tas dessvärre inte i frågor som rör rasism.

På ett sätt är det inte överraskande; rasism är ett komplext fenomen och det är inte möjligt att få bukt med problemen som detta orsakar genom på kort sikt. För att nå verkliga resultat krävs målmedvetna politiska satsningar och ett aktivt civilsamhälle. Det krävs också en granskande journalistik som på allvar försöker behandla frågorna och inte enbart tar i dessa då ett löp, som med största sannolikhet bara är kontraproduktivt, kan skapas.

Partiledardebatt
Även i relation till Sverigedemokraterna har svensk media de senaste åren misslyckats med att på allvar granska partiets ursprung och politik. Fenomenet rasism är komplext och kan inte beskrivas och förklaras i vare sig i kommentarsfält eller på löpsedlar. Det märkliga är dock att misslyckandet är så kapitalt och kollektivt. I princip alla svenska journalister har misslyckats med det som BBC hard talks klarade på första försöket.

Att media har en central roll för politiken tydliggörs inte minst genom den partiledardebatt som gick av stapeln i Agenda på SVT igår kväll. Det intressanta att diskutera är snarare det faktum att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet valde att avstå från debatten då de, av Agenda:s redaktion, placerades bredvid Sverigedemokraterna.

Valet är förståeligt, inte minst ur ett taktiskt perspektiv. Det är dock fortsatt problematiskt att SD fortsätter att fungera som ett slagträ, som ett sätt att vinna politiska poänger i kampen mellan blocken. Inget av dessa block, kan på allvar sägas hantera just SD på ett seriöst sätt och detta är djupt problematiskt.

Att partierna tar avstånd från SD kan nog ingen tvivla på, knappast heller på att Ungdom Mot Rasism tycker att detta är bra. För att på allvar motverka rasismen i Sverige och förebygga de förödande effekterna av ett Sverigedemokratiskt politiskt inflytande måste dock övriga riksdagspartiernas positioner flyttas fram. Det räcker inte med att försöka bara ta avstånd; detta avståndstagande måste också motiveras på ett tydligt och klart sätt men utgångspunkt i respektive partis ideologiska grund. Detta är en utmaning som måste antas.

Temporära medborgarskap
I korta ordalag ska även förslaget från Socialdemokraternas starke man i Malmö: Ilmar Reepalu, tillsammans med partiets rättspolitiska talesperson Morgan Johansson, kommenteras.

Förslaget går ut på att införa temporära medborgarskap för immigranter samt att personer som erhållit dessa ska kunna utvisas om de begår brott. Helt vansinnigt och sjukt i korthet!

För att förhindra en ”dansk” utveckling i Sverige, där rasismen normaliseras och blir en naturlig del av det politiska samtalet och även utformar och påverkar politiska beslut, är hur de politiska partierna förhåller sig till rasismen och dess politiska företrädare (SD). Mot bakgrund av detta är förslaget mycket oroväckande. Det ska dock poängteras att mothugg direkt kom från framträdande socialdemokrater och att partiet från centralt håll inte stödjer förslaget.

Politiskt Inkorrekt - Navet i högerextremismen på nätet

I lördags sände Medierna i P1 ett reportage om Sveriges största politiska blogg Politiskt Inkorrekt, som av bland annat EXPO bedöms som navet i den rasistiska rörelsen på nätet. I reportaget beskrivs den anonyma bloggens kopplingar till riksdagspartiet Sverigedemokraterna.

Trots att bloggen har 17 polisanmälningar gällande förtal och hets mot folkgrupp beskyddas och försvaras bloggen av SD-politiker. Bland annat hjälper den Sverigedemokratiska riksdagspolitikern Kent Ekeroth till att finansiera sidan.

Kriget mot muslimerna

En av de viktigaste delarna i inslaget är hur SD-politikern Chang Frick från Kristianstad, som för en tid var skribent där, är oförmögen att ta avstånd från en artikel på bloggen som förespråkar ett krig mot muslimer och islam. Denna artikel publicerades alltså 2010 redan innan Anders Behring Breiviks terrordåd i Norge varefter Sverigedemokraterna jobbade hårt att distansiera sig från hans gärningar och ideer om ett heligt krig mot muslimer.

Här nedan kan du läsa denna artikel:

Myterna om ensamkommande flyktingbarn

I inslaget får vi bland annat höra hur personerna bakom Politiskt Inkorrekt ser på ensamkommande flyktingbarn och påstår de alla är lögnare. Här nedan kan ni själva läsa en av skärmdumparna som använts i inslaget:

Här kan ni hitta fler skärmdumpar om vad som pågår på Politiskt Inkorrekt.

Hälsningar

Niclas Persson

Styrelseledamot, Ungdom Mot Rasism

Andra som tar debatten mot Politiskt Inkorrekt och rasismen på internet:
Absolute Banana – How PI is PI?

Absolute Banana – Politiskt Inkorrekt busted by fate

Frihetssmedjan – Politiskt inkorrekt förespråkar tortyr!

Frihetssmedjan – Politiskt inkorrekt och Sverigedemokraterna är en förolämpning!

Trots er – Mein Blogg

Sverige är inte världens navel! – Rasbiologi och hat hos politiskt inkorrekt!

Tankar åt alla håll och kanter – Varför tar inte politiskt inkorrekt ansvar?

Tankar åt alla håll och kanter – Politiskt inkorrekt har granskats av medierna

Outad - Avslutande ord om politiskt inkorrekt

Louisep - Den omhuldade myten om att vara politiskt inkorrekt

Ungdom Mot Rasism får pris för sitt arbete mot rasism

Ungdom Mot Rasism tilldelades den 13:e september Stockholms läns landstings pris för arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Prisceremonin skedde i samband med landstingsfullmäktiges sammanträde.

Priset delas ut till person, institution eller organisation som verkar inom landstingets geografiska område och som på ett engagerat sätt främjar en samexistens mellan olika kulturer i samhället. Insatserna ska bidra till större förståelse och bättre kontakt mellan svenskar och invandrare eller invandrargrupper emellan.

Ungdom Mot Rasism delade priset på 50 000 kr med Romskt Kulturcentrum Stockholm.

Juryns motivering lyder: ”Ungdom Mot Rasism (UMR) är Sverige största antirasistiska ungdomsorganisation med omkring 4000 medlemmar. Genom åren har UMR bedrivit ett stort antal kampanjer mot rasism och för demokrati och mångfald. Under valrörelsen 2010 drevs kampanjen Rösta Demokratiskt, som bland annat handlade om att ge saklig information om det demokratiska valdeltagandet och stärka det antirasistiska perspektivet inför valet…."

Prisutdelare var Stina Bengtsson, ordförande i juryn för priset för arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Priset togs emot av Matilda Birging och Ellen Rue för Ungdom Mot Rasism.

Ellen Rue kommenterade i sitt tacktal till fullmäktige priset på detta sätt:
”Vi och alla våra 4000 medlemmar är väldigt tacksamma, det är en stor ära för oss. Vi är även tacksamma för att ni uppmärksammar vårt arbete och bekräftar att det vi gör är bra och verkligen påverkar vårt samhälle. Vi vill även berätta om vår kampanj ”Hela Sverige tar debatten”. Den syftar till att uppmuntra alla att ta debatten, att ta debatten i sin vardag. Något vi även vill uppmuntra er att göra. Tack.”

Ungdom Mot Rasisms ordförande Anton Landehag kommenterar detta på följande vis.

”Det är väldigt roligt att våra medlemmars engagemang uppmärksammas och att vårt arbete värdesätts genom detta pris. Tillskottet är mycket välkommet och kommer att stärka vårt arbete under detta år.”

Intervju med Borås lokalgrupp

Borås lokalgrupp har bara funnits i ett år men redan hunnit med mycket – och stort! Carolina Bruseman var en av de som tog initiativet till att starta upp verksamheten, idag är de ungefär tio personer som träffas två till tre gånger i månaden.

- Saker som vi är gjort under året är bland annat att åka ut till olika skolor och hålla workshops, både i grund- och gymnasieskolor. Vi har arrangerat workshops för vård- och skolpersonal och höll ett tal på en manifestation samma dag. Vi har också hållit tal på förintelsens minnesdag och en manifestation på Kristallnatten, berättar Carolina.

Hon fortsätter med att berätta hur de i våras anordnade en debatt om frågor kring rasism för ungdomsförbunden som både blev lyckad och välbesökt. I och med att de bjöd in Sverigedemokraterna till debatten fick de en del publicitet för arrangemanget.

Andra saker som de har sysslat med under året är att driva kampanjen "Gör om - Gör rätt" inför omvalet som skedde i området. De kände att det var viktigt att synas ute på stan, så de bjöd på kakor och delade ut flyers. De anordnade en minnesmanifestation för att hedra offren i terrordåden i Norge och arrangerade nu senast något som kallas för ”Demokratidagen”.

- Vi har också ordnat film- och myskvällar för vår egen lokalgrupp för att få bättre sammanhållning, påpekar Carolina efter att ha radat upp alla aktiviteter för mig. Tricket för att göra så mycket som Borås lokalgrupp verkar vara att inte glömma bort att ta hand om sin egen sammanhållning och se till att de kan träffas ofta.

Demokratidagen
Så mycket som Carolina och Borås lokalgrupp hunnit göra på bara ett år är något man verkligen kan beundra. Konceptet ”Demokratidag” är kanske något helt nytt för vissa, så därför fick hon såklart frågan om vad en demokratidag innebär.

- Demokratidagen var något som vi i Borås lokalgrupp anordnade tillsammans med Borås stads ungdomsråd. De har tidigare haft några mindre demokratidagar och frågade oss om vi ville vara medarrangörer i år. Vi ville att temat skulle vara ”värdegrundsarbete i Borås stad” och så blev det också. De som bjöds in var politiker, tjänstemän, lärare, ungdomar och rektorer från hela Borås. Sammanlagt blev det nästan 200 deltagare.


Tips & råd till andra lokalgrupper
Men om en enda lokalgrupp är med och arrangerar en träff för 200 deltagare, styr upp och genomför så många andra aktiviteter och samtidigt har en bra sammanhållning i gruppen så måste det ju ändå betyda att det är hårt jobb bakom varje arrangemang.

- Mitt bästa tips är verkligen att börja i tid, för saker tar mycket längre tid än man tror. Det har vi fått lära oss både från jobbet inför Demokratidagen men också av debatten som vi arrangerade tidigare. I början av mars ska vi arrangera ytterligare en debatt, men denna gång med representanter från kommunstyrelsen. Den har vi redan börjat planera, ett halvår innan. Ett annat tips är att verkligen stå på sig när man samarbetar med andra, för det blir väldigt lätt att man ger upp vissa saker som egentligen är viktiga bara för att man är glad över att få vara med. Man ska stå på sig helt enkelt.

Carolina fortsätter berätta om att lokalgruppen fått rätt mycket medial uppmärksamhet under året, i lokalradio, tidning och TV. Hon säger att det nog till viss del beror på att det är nyhetstorka i lilla Borås men att lokalgruppen ofta själva uppmärksammat lokalmedia på att det snart händer viktiga saker att skriva om. – Jag tror det är viktigt att media uppmärksammar det man som lokalgrupp gör, speciellt när det är lite större saker. Mest tack vare att man på det sättet når ut till fler människor och kanske kan få med någon mer till lokalgruppen, men också för att det är ett bra sätt att visa för politiker att frågorna om allas lika värde och antirasism ständigt är aktuella, säger Carolina.

- Det bästa tipsen jag har att komma med när det gäller media är nog att verkligen våga ta kontakt, speciellt om man bor i en mindre stad, för då letar tidningen nästan alltid efter nya saker att skriva om.

Borås lokalgrupp har en egen blogg där ni kan läsa ännu mer om vad de gör. Kika in här för att ta en närmare titt på deras antirasistiska arbete i Borås.

Författare: Ebba Friberg, styrelseledamot Ungdom Mot Rasism

Tips: Kolla vårt almedalsseminarium på SVTplay

Nu är vi på riktigt tillbaka efter sommaren. En av de sista saker vi gjorde innan vi gick på sommarlov var att hålla ett seminarium om integration och rasism under politikerveckan i almedalen på Gotland.

På SVTplay kan du nu se detta seminarium precis när du vill.

Deltagare i seminariet är: Anton Landehag, ordförande för Ungdom mot rasism, Maria Ferm (MP), Caroline Szyber (KD), Jasenko Selimovic (FP) och Alexander Bengtsson från EXPO.

Våra frågor är aldrig till salu!

Unga Synskadade är med och tar debatten och har bidragit med ett gästinlägg som publiceras här nedan:

Efter valet i höstas stod det klart att Sverige nu för första gången sedan början av 90-talet fått ett främlingsfientligt parti invalt i riksdagen. Det som tidigare hänt våra nordiska grannar, var nu också en verklighet för oss i Sverige.

En kort stunds interna diskussioner inom Unga Synskadade, resulterade i en debattartikel publicerad i flera landsortstidningar, vilket slog fast att Vår kamp inte är till salu!

Vår organisation är precis som de allra flesta andra svenska ungdomsorganisationer byggd på demokratisk grund. Vi utgår ifrån alla människors lika värde och står bakom samtliga deklarationer om mänskliga rättigheter. Vi deltar nu i debatten här genom ett inlägg som i stort bygger på den redan publicerade debattartikeln.

Vi i Unga Synskadade behöver nu hela tiden, som intresseorganisation förhålla oss till dagens förändrade politiska landskap. Säkert kommer strategierna att omprövas och arbetssätten utvecklas, men kursen som utgörs av våra grundläggande värderingar ligger fast! Vi står upp för ett solidariskt samhälle där människovärdet för evigt förblir okränkbart och allas mänskliga rättigheter tillgodoses, genom att alla tillsammans är med och tar ansvar.

Främlingsfientliga krafter har tagit plats i majoriteten av landets parlamentariska församlingar på alla nivåer. Det är sådant här vi läst om i historieböckerna. Idag riktar de udden mot människor med ursprung i andra länder. Vart riktas udden imorgon? Vilka drabbas av nästa utsorteringsvåg?
Genom historien har de gett sig på religiösa, HBT-personer, oliktänkande, människor från andra länder, fackligt aktiva och personer med funktionsnedsättningar. Vi var en av de ”utvalda” grupperna under nazismens förföljelse. Det våra tidigare generationer utsatts för, gör det nödvändigt för oss att ta ställning. Vi måste kunna se våra barn i ögonen och säga att vi stod emot.
Som organisation är vi partipolitiskt och religiöst obundna, men ej neutrala. Vår "ickeneutralitet" ger oss möjlighet att ta ställning utifrån vad som tillgodoser våra behov, och vår obundenhet ger oss frihet att driva sakfrågor tillsammans med företrädare från olika partier.

Vi tar det inte för otänkbart att främlingsfientliga krafter i sin strävan att vinna lättvindig opinion och goodwill kontaktar oss, eller att de lägger konkreta förslag i sakfrågor där vi krävt förbättringar. Låt oss därför här och nu slå fast; Vår obundenhet och "ickeneutralitet" betyder aldrig att våra frågor får ställas mot andra personers människovärde och rätt till trygghet. Vår kamp för ett jämlikt, öppet och för alla tillgängligt samhälle är inte till salu!
Vårt försvar av människovärdet och vår ideologiska förankring är våra enskilt bästa vapen mot utsortering, splittring och lättvindig egoism.

När balansen mellan löften och verkliga reformer rubbas och när utlovade satsningar dröjer eller inte blir verklighet, så växer människors frustration och maktlöshet. Människor som tappar hoppet blir mottagliga för "enkla lösningar" vilket bidrar till mörka krafters tillväxt. Det är enbart med verkliga reformer och en konstruktiv debatt som människor kan återfå hopp och framtidstro.

Våra demokratiska partier bär ett särskilt ansvar för att med politiken som verktyg minimera risken för främlingsfientlig grogrund på alla samhällsområden. Inom svensk funktionshinderpolitik råder stiltje, i vilken många människor tvingats ge upp och känner maktlöshet. Det råder stort politiskt samförstånd inom en rad frågor, som om de blev verklighet skulle tillgodose våra mänskliga rättigheter. Det handlar om en jämlik skola, förutsättningar i arbetslivet, resande och att sätta stopp för den strukturella diskrimineringen. Dessa frågor förpassas allt som oftast i långa och många utredningar.

Det är inte längre okej att alla från höger till vänster ska vara rörande överens om våra rättigheter - utan att verkställa de samhällsförändringar som krävs. Det politiska samförståndet kring våra frågor är skadligt och har utvecklats till en välviljans tyranni.

Vi menar att avsaknaden av debatt och verkliga åtgärder på funktionshinderområdet har skapat ett tomrum, där mörka krafter ser sin chans att vinna inflytande. Att bryta med det osunda samförståndet är nödvändigt för att hindra främlingsfientliga partier från att utnyttja personer med funktionsnedsättningar och ställa oss mot andra samhällsgrupper. Vi uppmanar våra demokratiska partier att på allvar sätta punkt för rådande vakuum och denna välviljans tyranni.

Riksorganisationen Unga Synskadade (US)

Jakob Larsson, Ordförande

Victoria Öjefors, Vice ordförande

Hur ska man egentligen ta debatten om rasismens konsekvenser på bästa sätt?

Det är en fråga som jag stångats med de senaste veckorna. Som jag stångas lite med idag. Borde jag läsa den rapport om antisemitism och islamofobi som integrationsminister Erik Ullenhag fått från Forum för levande historia. Eller borde jag försöka se om jag kan få en vettig diskussion med rasisterna som stormat twitter och den tidigare populära hash-taggen för svensk politik #svpol.

Att få en bra kunskapsgrund att stå på är såklart otroligt viktigt för att kunna ha bra samtal om rasismens och dess effekter. Men den debattnivå som förekommer ute i kommentarsfälten och nu även på twitter främjar inte en saklig och intellektuell debatt. Så svaret jag kommit fram till är att vi antirasister måste gå en mellanväg.

Vi kan inte låta oss hamna i pajkastning, vilket det tyvärr ofta blir när man får osakliga och ofta rasistiska kommentarer som svar på stora frågor. Men vi kan heller inte prata om alltför djupa och filosofiska saker som människor inte har en chans att relatera till. Vi måste kunna bemöta myterna och lögnerna, men göra det ofta och på ett sätt som folk förstår.

Vi måste möta och erbjuda ett motstånd till det hat och misstänkliggörande som sprids på internet, och som ökat den senaste tiden. Det tar en del energi, men att säga emot och stå upp för mångfald och demokrati är viktigt.

Jag hänger en hel del på twitter och brukar emellanåt hamna i långa och tradiga diskussioner med rasister, men det är på något sätt värt det. Kanske främst för att andra känner hopp att någon säger emot, men också för att det emellanåt kommer en seger i att en meningsmotståndare faktiskt vågar erkänna att de förstår hur man tänker. Alla vill inte förstå, det märker man rätt snabbt. De är rädda för att lyssna på vad man säger, därför tror jag det är viktigt att vi blir fler som säger vad vi tänker. Då måste de kämpa allt hårdare med att inte vilja förstå och att stänga världen ute.

Men nu har jag bestämt mig att läsa den där rapporten, kanske kan någon av er logga in på twitter och diskutera hur vi ska minska rasismen i samhället.

och så lovar jag att återkomma med nytt inlägg när jag läst min hemläxa.

Niclas Persson

Styrelseledamot, Ungdom Mot Rasism

Förövrigt anser jag att Sverigedemokraterna är rasister

Debatten fortsätter - antimuslimer och politikers ansvar

Sommaren börjar gå mot sitt slut men Ungdom Mot Rasisms kampanj Hela Sverige tar debatten! fortsätter. Igår var organisationens ordförande Anton Landehag tillsammans med projektledare Rikard Edbertsson publicerade på Brännpunkt på SvD.se. Här nedan kan ni läsa artikeln:

Det har nu gått över tre veckor sen de fruktansvärda händelserna i och utanför Oslo där ett stort antal människor miste livet. När något så fruktansvärt som detta händer uppdateras vår världsbild och en ny samhällsanalys blir ofrånkomligt nödvändig. Det är dock viktigt att denna analys inte görs med huvudet kokandes av ilska över de fruktansvärda dåden oavsett vem eller vilka som utgör offer och förövare. Det är lätt att i det här läget peka på vad som hänt i Norge som den yttersta konsekvensen av att den högerextrema hatgrupperingen tillåts härja fritt. Att detta är konsekvensen av det hat och de myter som sprids i dagens samhälle med sådan framgång att de sedan snart ett år nu också sprids i Sveriges riksdag. Det är dock viktigt att hålla sig borta från att begå generalmisstaget att kollektivt skuldbelägga grupper för dådet, just så som antimuslimska individer och grupper kollektivt skuldbelägger muslimer.

Istället vill vi framhålla att det klimat som råder i samhället, med den ökande vardagsrasismen och ett allt mer accepterat främlingsfientligt språkbruk, är ett strukturellt problem. Det hat och den intolerans som vi idag ser på den extrema högerkanten är alltså bara toppen av ett isberg. Den moderna rasismen är ett högst påtagligt fenomen i det svenska samhället. Vi kräver nu politiska krafttag för att få till stånd en förändring!

Många högerextrema grupper och partier har haft bråda dagar att städa rent utanför sin egen port då flertalet analyser pekar mot att Anders Behring Breivik inte är en ensam galning som vissa högerextrema vill göra gällande. Han är inte heller ensam i bemärkelsen idévärld eller livsåskådning. Istället tillhör han en växande rasistisk och verklighetsfrånvänd rörelse. Denna rörelse kan liknas vid, men ska inte sammankopplas med, vit-makt-rörelsen. Det tåls att upprepas att den antimuslimska rörelsen inte är homogen. Liksom andra debattörer påtalat, så finns det en splittring mellan en så kallad kontrajihadistisk rörelse och den antisemitiska diton.

Vi ser alltså framväxten av en rörelse som, liksom och inte tillsammans med, vit makt rörelsen är högerextrem till sin kultur. Där vit-makt oftast utmärkts av våldsbrott, explicit visuell hatpropaganda och kampen om rasrenhet, så utmärks den nya högerextremismen av en mer subtil och svårfångad form av extremism. Det är en extremism färgad av en närmast apokalyptisk världsåskådning som samlar “de politiskt inkorrekta”, sanningssägarna, de som kämpar mot det islamska hotet. Istället för kampen om rasrenhet uppmanas det till kamp om en uppfattat homogen kultur.

Den antimuslimska rörelsens organisering, som främst sker genom sociala medier innebär en lägre tröskel för engagemang än vitmakt miljön. Den är på så sätt ett större hot mot vår demokrati än tidigare rasism. Anonymiteten innebär samtidigt ett bekvämare sätt att aktivt engagerar sig, där man inte behöver oroa sig för att hållas ansvarig för det hat och den terror man sprider under anonymitetens mantel. Med ord och begrepp avhumaniseras/förlöjligas/misstänkliggörs motståndare. Vi ser här ett växande hat mot såväl muslimer som politiskt engagerade. I ett flertal artiklar de senaste veckorna beskrivs hur språkbruket främjar ett alltmer rått debattklimat och motiverar våldsanvändning. När hat kanaliseras, organiseras och uttrycks utan att ifrågasättas så blir det anonyma hatet, tillsammans med den moderna rasismen ett faktum.

Alltför länge har detta fenomen fått växa sig starkt. Fram till attentatet på Utöya har antimuslimska skribenter och extremister i mångt och mycket fått stå oemotsagda. När de verkat i rampljuset så har den gängse strategin varit att isolera, förtiga eller ignorera dessa individer när de gett ut sina böcker, skrivit sina blogginlägg eller arrangerat sina torgmöten. På nätet har kommentarsfält blivit nerlusade och diverse internetforum har i det närmsta liknat åsiktshelgedomar för rasister, högerextremister, nazister och konspirationsteoretiker. Deras världsbild och existens har vuxit fram i ett vakuum. Det är först nu som media och samhället i stort reagerar.

Det talas om en ökad kontroll, både av debatten som förs och för innehav av vapen. Det talas om trygghet och gemenskap. Om enighet och solidaritet. Men hotet framför oss består inte enbart av beväpnade extremister, det består av ett rent och skärt hat och ett avhumaniseringsprojekt av främst muslimska grupper. Tillsammans med såväl bloggare och politiker ur partier i stort sett hela Europa tar ideologin sin näring ur en syn på kulturer som statiska enheter kopplade till nation och historia. Filosofen Etienne Balibar menar att för att tackla den moderna rasismen så måste vi omtolka begreppet rasism och dess innebörd. Den moderna rasismen handlar inte längre om ras utan om kultur (dvs. etnicitet och religiös tillhörighet). Dagens rasister och kulturfundamentalister måste gå att pekas ut för vad de är.

Vi kräver en kraftig attitydförändring gentemot detta fenomen från Sveriges politiker. Istället för en strategi som går ut på att plocka politiska poänger genom att beskylla varandra över blockgränserna för eventuella samarbeten med främlingsfientliga partier så vill vi se ett blocköverskridande samarbete för hur Sverige ska komma till bukt med den ökande rasismen. Statsministrarna Reinfeldt, Lökke Rasmussen och Katainen verkar mena att svaret är att den nordiska gemenskapen måste stå enig och svara mot våldet och hatet. I deras artikel i DN den 6:e augusti lyfts betydelsen av en i den nordiska befolkningen djupt rotad gemenskap byggd på gemensamma värderingar. Statsministrarna argumenterar alltså för enighet och sammanhållning. Risken är uppenbar att det nordiska projekt de talar om bidrar till skapandet av barriärer. Sverige, Finland och Danmark har likväl som Norge problem, oavsett hur en internationell jämförelse ser ut är detta ett faktum. Detta problem stavas segregation, otrygghet och strukturell rasism.

Trygghet skapas inte genom enighet och nationalistiska projekt. Trygghet och öppenhet skapar vi genom att arbeta för ett samhälle där konfliktlinjer blottläggs och debatteras inom ramen för demokratin och yttrandefriheten. Ett samhälle där debatten och de politiska motsättningarna lyfts fram och hyllas snarare än tystas ner och sopas under mattan. Där rasismen, segregationen och diskrimineringen uppmärksammas för vad den verkligen är - vår tids största samhällsproblem!

Anton Landehag
Ordförande Ungdom Mot Rasism

Rikard Edbertsson
Projektledare Ungdom Mot Rasism

Tankar till Norge!

På flera håll har Ungdom Mot Rasism deltagit i manifestationer eller synts i diskussioner om vad det egentligen är som har hänt i Norge. I Örebro talade styrelseledamot Niclas Persson på en manifestation som SSU i Örebro län arrangerade, om vikten av att förstå att Anders Behring Breivik verkade i ett samhällsklimat som legitimerar rasism. Läs hans tal på hans privata blogg här! Nerkes Allehanda rapporterar om det här.

Isabella Andersson, också hon styrelseledamot i Ungdom Mot Rasism, kommenterade det som hänt i Södermanlands Nyheter. Se bilden nedan.

Oslomassakern skedde inte i ett vakuum!

Det är så klart med sorg och bestörtning som vi sedan i fredags eftermiddag tagit emot och följt händelseutvecklingen i den norska huvudstaden Oslo. Terrordådet skakar om inte bara de drabbade i Norge och det norska samhället - det är ett hårt slag mot alla som tror på en värld utan våld, terror och hat. Det är svårt att med ord beskriva de känslor som väcks när vi får ta del av de fasansfulla berättelser från överlevande unga engagerade, som lyckades fly från terroristens kulor på ön Utøja. Det kalla, hänsynslösa dödandet som hittills bragt 93 människor om livet - och fler saknas eller är allvarligt skadade.

I ljuset av dessa de mörkaste uttrycken från mänskligheten bör vi förstå att de idéer som gärningsmannen tycks ha vilat sitt dödande på, varken är nya eller särskilt unika. Hatet mot det mångkulturella samhället, mot muslimer och personer med utländsk bakgrund, mot demokrati och mänskliga rättigheter, det är väl utbrett över hela världen. I totalitära stater och diktaturer, likväl som i uppfattat öppna och demokratiska samhällen såsom exempelvis Norge och Sverige.

Vi måste förstå att dessa hatets värsta konsekvenser inte motverkas med mer hat, mer fientlighet, mindre demokrati. Det är i stunder som dessa som vi måste inse vikten av att vi som samhälle, som mänsklighet, har ett gemensamt ansvar att inte låta kollektivt skuldbeläggande ligga till grund för vilken värld vi bygger - det är med öppenhet, demokrati, mänskliga rättigheter, antirasism och en aldrig sinande kamp för alla människors rätt till ett anständigt liv som vi också motverkar de mest extrema uttrycken av hatet.

Massmördaren i Norge agerade inte i ett vakuum. Idéer som tycks ligga till grund för uppåt 100 människors död, ligger också till grund för ett folkvalt riksdagspartis politik i vårt eget land. Det är beklämmande att läsa de närmast nonchalanta kommentarer från folkvalda riksdagsledamöter, som helt och fullt negligerar de yttersta konsekvenserna av de idéer som deras politisk vilar på. För även om hatet inte alltid leder till massmord, som nu skett i Norge, eller etnisk rensning och folkmord, som skedde på Balkan för mindre än 20 år sedan, så öppnar det onekligen upp för människor som är så övertygade så att även dödligt våld kan ses som legitimt.

Ingen kan ses som ansvarig för vad någon annan gör, men ser vi inte helheten i det som nu skett så kommer vi aldrig komma åt det grundläggande problemet - rasismen och hatet.

Läs/se mer: TV4, DN, SvD, Expressen, AB, Expo, SR.